Hur smart är din hemstad?

Om du skulle få förbättra en sak i din hemstad, vad skulle det vara? Är det något som fungerar problemfritt någon annanstans, som smidig kollektivtrafik, eller är det kanske fler grönområden eller någon helt ny innovation?

I dagens värld där förändring sker i snabb takt och där IT, digitala innovationer, hållbarhet och välfärd står i centrum har konceptet Smart city vuxit fram. Egentligen handlar det inte bara om städer utan det kan även vara smart islands, smart countries och smart networks. Smart city beskriver städers innovativa utveckling genom användning av informations- och kommunikationsteknik med en strävan till ekoeffektivitet och förbättrad livskvalitet hos kommuninvånarna. I praktiken kan det innebära lösningar som t.ex. automatiserad gatubelysning, gratis Wi-Fi, smart sopsortering, offentliga toaletter eller sensornätverk och användningen av IA eller robotik inom infrastrukturen, hälsovården, medborgarrådgivningen etc.

Frågan är från vilken ända städer (öar, länder eller nätverk) egentligen ska börja för att möta trender, direktiv och invånarnas krav, och samtidigt vara konkurrenskraftiga. Investeringar, även måttliga sådana, i Smart city konceptet kan innebära kostnadsbesparingar i framtiden. Dessutom kan kommunen utmärka sig som en pionjär inom miljötänk, något som i dagens läge intresserar inte bara kommuninvånare utan också företag som vill etablera sig i kommunen.

Så hur kommer man dit kanske du tänker?

Här är några steg för stadsledningen:

1) Väl planerat hälften vunnet heter det. För att nå visionen med smarta och hållbara lösningar måste organisationen kartlägga nuläget och planera strategiskt.

2) Ledarskapet och styrningen måste hänga med. Arbetet händer på gräsrotsnivå, men ledarskapet bör vara moget, förstå strategin och leda förändringen.

4) Program och åtgärder. Allting kan alltid bli bättre men organisationen måste förstå vilka förändringar som lönar sig med tanke på inverkan, effektivitet, risk. Det handlar om att utgående från kartläggningen förstå vad som behöver åtgärdas.

5) Uppföljning, utvärdering och vidareutveckling. Det finns många metoder för att mäta, följa upp och utvärdera. Det kan vara utmanande om mätinstrumenten inte definierats i planeringsfasen men huvudsaken är att det görs – hur ska man annars veta om förändringen alls varit framgångsrik eller vilka hinder det fortfarande finns?

Inom ramarna för dessa steg hamnar digitalisering, byggande av nätverk, hållbarhet, kostnadsinbesparingar och miljövänlighet, samt framförallt samarbeten och partnerskap. För att våra nordiska städer ska bli världens hållbaraste och smartaste krävs nämligen att alla parter samarbetar, från invånare och tredje sektorns organisationer till stadsförvaltningen och internationella bolag. För en ensam stad får inte Finland att nå FNs mål för hållbar utveckling, utan det gör vi alla tillsammans.